Fallbeskrivning, Korven

För att öka ytterligare i populäritet har vi på bloggen börjat hänge oss åt beställningsjobb. Olga har en yngre syster, som just precis i denna stund krävde ett egoinlägg på ilandsbloggen. Hon tryckte på alla de rätta knapparna för att Olga inte skulle kunna försvara att inte blogga om sin petite seur. Så här har vi det, inlägget om miniOlga.

Moa föddes i Sumpan norr om huvudstaden, och har sedan dag ett i livet sett upp något ofantligt till sin äldre syster.

Folk säger att vi inte är lika, men jag förstår inte vad de fått det ifrån.

Moa har alltid valt sin egen väg. En helt annan än den Emma valt. Konstant. Yttrar jag begreppet Globala Gymnasiet avlider Moa några gånger i skrattattacker, och säger att Sopsorterarskolan heter den faktiskt. Själv skulle hon aldrig vanära sina nagellackade, parfymdoftande och klackskobeklädda fötter med att tvingas vandra genom den skolans korridorer.

Men trots olikheterna tycker Emma om sin syster. Så pass att hon en gång i tiden brukade hänge sig åt att rita porträtt av den lilla ungen.

Moa och Emma är som sagt lite olika. Men sunt är väl det. Ibland har Moa gått inför att omvända Emma, få över henne på sin sida. Och se så bra hon lyckats mellan varven.



Moa ger ofta uttryck för ett slags hatkärlek inför det mesta här i livet.



Moa är förresten väldigt kort, vilket tydligt syns här i kontrast till genomsnittslånga Olga.



Som ni alla ser är Moa en fin tjej helt enkelt. Just nu går hon utbildar hon sig till bagare på Enskedegård och försörjer hela släkten med gratiskakor, kollar på fyrflätningsfilmer av bullängder i skolan och måste därav ha det allmänt gött.

Sådärja. Det var Moa det. Antagligen så rörd över all denna offentliga uppmärksamhet som följer efter att ha blivit uppmärksammad här på ilandsbloggen, att hon inte kan sova ordentligt i natt. Vill du också bli älskad offentligt på detta vis? Vi skriver om alla vi gillar, och ännu hellre om dem vi inte gillar. Hör av dig.

Bisse