Kärnfullt

Fans,

Det är er gud Daande vid skrivbordet. Olg har förpassats till trästolen bredvid gudatronen. Martinique är kärnfullt passiv i sängen i Chateau Daandes master bedroom. Man hade kunnat kasta kärnfullt smutskastande kommentarer i hennes riktning om hennes lata, obidragande inaktivitet - men icke. Trots att la Petite endast idkat liggande i olika former (soffor, sängar, golv) sedan hon serverades Chateau Daandes fantastiska repas gourmand har inte en enda missunnande tanke tänkts faktiskt.

Ty Daande är en förlåtande gud.

Dessutom en lyckligt lottad gud - Al och Draken (Daandes moder och (troliga) fader) har åkt till Jämtland och lämnat Daande i ett tillstånd av extasisk ensam-hemmighet. Redaktionen tar tillfället i akt och samlas för hårfärgning, bloggande och kärnfullt SAURON-skrivande.

Men dagen har inte bara varit en myspys-lagamat-ätapepparkakor-hyrafilm-kväll. Den har även bestått av kulturella, globala, kroppsharmoniska och spontanproduktiva aktiviteter. Ja, åtminstone från Daandes och Olgs sida. Inte för att vi klandrar Martinique. Inte alls.

09:36 steg Olga upp ur sin hårda white trash-bräda till säng och begav sig till Sansborgsbadet för (extremt) kärnfullt simmande i det blott halvmetersdjupa småbarnsurinfyllda klorvattnet. Sedan tillbringade hon tid på Enskede Bibliotek. Sedan Kellys pappas lägenhet. Kellys katter matades. Otroligt produktivt.

Efter viss passerad tid skedde en rendezvous med Daande på PUB-huset - där gamla ovärdiga klädesplagg byttes ut mot rabattkuponger (erbjudandet gäller till söndag 26/10 - passa på!). Efter kärnfull analys av PUBs totala utbud konstaterades att ingen av de 6 rabattkupongerna skulle spenderas; PUB är verkligen ett bajsnödigt varuhus. Trots denna i-landsmotgång var resultatet i slutändan av global godo - ingen överkonsumtion idkades, och samtliga skänkta plagg gick direkt till statsmissionen. Så globalt.

Efter detta red Daande och Olg handlingskraftens vita hästar till Kocksgalleriet där konst åskådades. Och det var inte vilken konst som helst. Det var BRITNEY.

Ni skådar korrekt, fans. Utställningens tema var uteslutande Britney, och för en gångs skull kunde Olg och Daande förenas i en o-aggressivitet olik allt som tidigare skådats när Britney varit ämnet. Kanske för att bilderna föreställde både ris (Olg nickar uppskattande med en gnutta hånflin på läpparna) och ros (Daande utbrister extasiskt "åh, hon är så smal/snygg!") kunde faktiskt båda få ut något av besöket.

Dagen har med andra ord varit mycket kärnfull. Redaktionen smeker sig förnöjt om navlarna och tar en till pepparkaka var. En lång, SAURON-fylld natt väntar i Chateau Daandes master bedroom.

Tack för oss.

Stamcellspop

Utdrag ur Daandes GenEtik-uppsats om stamcellsforskning, efter "studiehjälp" av Olg:

"Hej, jag heter Erik Lydén och är faktiskt inte genmanipulerad det minsta, vilket jag själv upplever som bedrövligt jobbigt. Att vara den första supermodifierade människan 2.0 vore nått ju.

Förresten har jag en kompis också, Emma heter hon och hon är jättetrött, verkligen. Så trött att hennes hjärna har börjat lösas upp i mindre minimala jävla grumliga beståndsdelar som inte kan ses som annat än flytande någonting - merde, jag vet inte vad jag talar om men hjärnan, den arma hjärnan, är ack så jävla död.

Sömntablettstatus övermiljarderprocentpromille, kan nån stänga av den jävla Britney? Jag må utåt spela på nått slags intresse för den där plastdockan/människofragmentiserade ikonen utan själ och ande, magsyra i hela jävla kroppen, spasmer spasmer spasmer, merde, det regnar skulle man också kunna säga.

KAN BRITNEY HÅLLA KÄFT?!?!?!?!?!?!?!?!?!?!?!?!??!?!!?!??!

Womanizer my ass. Kan hon snälla kliva ut ur bastum och skaffa sig ett värdigt jävla liv, jag är så trött.

Stamceller. Vad är stamceller. Jo. Celler. Fast odugliga. Kan inget. Har inga egenskaper. Ingen personlighet. De vet över huvud taget inte vad de vill med sina liv. Britney är praktexemplet på en stamcell."

Covern till Stamcellens nya singel.

Omotiverad otta

Känner spontant bara för att tillägga till föregående inlägg att min första lektion blivit inställd. Börjar alltså 10.10.

Det var väl det hela det.

Bisse

Uppe i überottan

Godmorgon fans. Idag har hittills varit en sådandär charmigt klockren dag. Låt oss för sammanhangets skull börja med igår. Olga gick och lade sig klockan tolv, och konsumerade då sina sömntabletter. Nästa morgon. 06:20 ringer klockan. Sömnmedel i hela blodet, vinglandes in till köket. Kokar gröt. Äter gröten. På med kläder. Linser. Borsta håret med tre drag. Skor, jacka, väska. Ut i Enskedekylan. Blåsut tunnelbanestation. Hyfsade mängder människor. Ingen känns igen, men skitsamma. Alla har ju rätt till kollektivtrafiken, tänker jag ödmjukt. Slussen. Klockan är 07:37. 07:3707:37? Vänta lite. Klockan brukar inte vara 07:37 när jag befinner mig i Slussen. Peppness. Jag har gått upp en halvtimme för tidigt, gått hemifrån en halvtimme för tidigt. Är i Slussen en halvtimme för tidigt. Merde. La vie. Jag promenerar till skolan. Är trots detta här klockan åtta, en halvtimme för tidigt även det. Menmen, livet är fint trots allt. Sömnmedel kvar i kroppen. Fortfarande lugn. Fortfarande fint.

Bisses

La blague francais

Bon soir, chères fans. Ce soir, Olga fait ses devoirs, parce-que c'est dimanche aujour'dui, et alors, ca, il fait qu'il faut que c'est lundi à demain, et lundis, chèries, c'est un jour d'école. Ouais, vous savez ca. Mais c'est bien, superbien ca, n'est-c'est pas?

J'écris en francais, et en francais seulement au soir, parce-que il a fait bcp bcp bcp du temps depuis ca a survenir. Et tous nous personnes dans la Redactionne (ca fait moi et Petite), tous de nous pensons que ce rudement importante que tous des notre fans francofantastique obtiennent la dose de la langue de les langues comme et nécessaire pour la survive.

Ouias, ca, c'est les pensées que circulent dedans notre têtes.

Ca, c'est une photographie fantastique d'Olg. Si tu prends aujourd'hui, et aussi demain, moins une année, mais voila! Ca, c'est la jour que cette photographie est né.

Bon nuit, tous fans qu'ont la francais et bien aussi la France dedans la centre de ses coeurs

Onsdagsskräck

Fansfansfans. Olga sitter i köket och pluggar snart genetik. Datorn krävde precis en diskrensning. Jag motsatte mig inte förslaget. Tänka sig så handlingskraftig en maskin kan vara.

Frida sitter mittemot mig och petar på mitt nya CSNkort och äter bullar. Jag förgiftar mig med för mycket kaffe. Anledningen till alla dessa intressebefriade faktauppdateringar är blott en: när jag nedtecknar dem skjuter jag upp allt det där jag borde men kanske inte in i själen och runt några varv verkligen vill göra.

Men, disciplin är något jag har en fallenhet för. Dock endast i neurotisk förpackning. Så; därav. En skräckfilmsbild som inte är retuscherad det minsta - såhär kontrastuell tycks jag faktiskt vara. Et aprés ca: au revoir cheries.

Bisse

L'autmn est ici

Fans. Ojojoj, nostalgin i föregående Martiniqueproducerade inlägg går inte att ta miste på. Vilken tripp uti minnets mest magiska dimensioner! Och vilken VACKER Olga! Spontanreaktionen lyder: skaffa konto på snyggast.se, använda bilden i föregående inlägg som profilbild och få feta mängder ragg. "Så mycket män, så lite tid", kommer vara det enda jag hinner säga i förbifarten till de få människor jag av slumpmässiga skäl trots allt kommer hinna träffa mellan alla dejter. Världen ligger för mina fötter.

Men, för att ändock göra även nostalgibilden till nostalgi, så lämpar det sig bra med nya bilder. Redaktionen har konstaterat att sensensommaren, postsommaren, förvintern; kort och ickekreativt uttryckt, hösten, är här.

Vi har insett det. Vi har accepterat det. Sommaren 2008 har gått till historien. Snart får vi läsa om den i historieböckerna en sunkig tisdagseftermiddag som denna i en kvav skolsal. Men hösten har för all del sina fördelar. Det totala ovarma tillstånd som infinner sig är en otroligt skön befrielse från det o-ovarma tillstånd sommaren mellan varven innebar. Argumentationen knäcker det mesta, n'est-ce pas?

Bisses som fan

Vaket sömning tillstånd

Fansfansfans, det här håller ju inte. Nu har ni inte fått er ett världsomvälvande kvalitativt inlägg på fyra långa dagar. Redaktionen ber å det djupaste om ursäkt, vilket är skitsammavärdelöst att läsa, men ändock.

Så till inlägget. Spännande värre. Sömntabletterna har inte gått ur kroppen på mig, så hjärnan ligger på frekvens död ett tag till. Halvvinglig och dan, skulle man kunna säga. Eller, så ser man det som ett hederligt söndagschillat tillstånd. Jag vet inte. För jag är som sagt, väldigt, chillad i huvudet.

Säkrast är kanske att jag inte skriver så mycket mer. Det mest magnifikt taktiska vore kanske att delge er några vackra bilder. Nu faller det sig så att jag inte har så särskilt mycket nytt och vacker överfört till datorn. Men, äh, vadfan, låt oss bjuda på en random superflashflash kollektion istället. Med betoning på random.

Nej men, hallå där. Olgas fot i Hannas rum. Så random, så eftertraktat.



Åhåhåhå, värsta tulpanen. Great peppnessöverväldigande.



Allas vår Kelly fyllde 18. För jättelänge sen. Kan vara jättebra att påminna sig om ibland.



Nejmen, där har vi ju Olg, fanatiskt fotograferande skyltningen på Åhléns. Good Gody.

Dags för mig att hålla käft.

Bisse pour tout le monde, votre eternal - Olga

No light in no tunnel

The peppness is GREAT. The peppness is overvällmning. The pepness is, to sum it all up; in da air.

Does anybody know what we are living for?

Marika fyller år. Marika mår bra. Marika har girlanger runt hela jävla halsen och ett bollhav av ballonger runt sin dator.

Citat läraren: Jag har sådär lite halvångest runt vad vi ska göra.

Peppnesskänslan växer.

Marika har i smyg öppnat sin present. En marsipannågonting. KUL FÖR HENNE DÅ. Ilandsickeunnandet är ett faktum.

Bisse et mort

Pilatespepp

Det är natt, det är sent, det är läge för en spontan idolbild på Olga när hon gör nått som alla fans vill kunna göra, men som få faktiskt bemästrar i praktiken. En bloggbaserad pilateskurs blir kanske nästa framgångsföreteelse.

Bisse

Överlevnadstips

Efter en oförsvarbart överflödig föreläsning från Plan (vi har sett det hört det och suckat över det förut), måste jag erkänna min totala franskaabstinens. En kurs med ett mål, en mening, ett högre syfte än vi arma jordemänniskor kan förstå och rå oss på. Språkets ansikte utåt, han har, sedan vi avslutade kursen, just precis bättrat på sitt ansikte. Fans, släpp det ni har för hönderna och låter gå upp till fullo, här och nu, i allas vår Nicolas Sarko Sarkan Sarkozy:

Bisses d'Olg

Framför en cistern

Fans fans fans. Olga håller vad hon lovar. Bloggen skall uppdateras, och det med en imponerande kontinuitet. Så, här är jag igen. Jag skriver inte på min religionsuppsats; nej. Jag bloggar. Sådana uppoffringar. Men fans, det är ni värda, je vous premets.

Emma och Evelina sammanstrålade vid spottkoppen 14.26, cirka, för intag av kultur top notch. Efter en mäktig höstpromenad längs Strandvägen, Stockholms dyraste gata som ger upphov till socialistiska avsmakskänslor - men trots allt med en relativt trivsam allé pyntad med övre medelålders män i rosa transvestitinspirerade finbyxor, nådde vi till slut destinationen Frihamnen.

Frihamnen - vilket ställe! En sann stockholmsk guldgruva, ett bortglömt smultronställe bland allt skräp. Kan man tänka sig något bättre än ett äkta industriområde med autentisk "dagen efter, innan, under, whatever, ett mord" - känsla, i direkt anslutning till allas vår överklassidyll Östermalm? Vi tvekar.

Det konsumerades finkultur. Magasin 3 var målet. Inträdet gratis för alla med en ålder som slutar på -ton och under.

Christian Boltanskis utställning Les Archives var vad vi fann när vi äntligen, med hjälp av en mastodont hiss, lyckats ta oss in i byggnaden. Totalt mörker, blixtförbud. Med ett ISOtal uppskruvat till 1600 gjorde Emma och kameran vad de kunde. Tema anonymitet, identiet(skris?), mångfald, enfald, ja, vem vet. Åk dit, drick Americano och se för dig själv.

Betyg:

Bisse

Bloggaranti

Fans. Det finns kanske inga vettiga ursäkter, men vi på redaktionen ber trots allt om ursäkt. FÖRLÅT oss, detta slöa uppdateringstempo är inte acceptabelt. Jag (Olga) står i alla fall inte ut längre. Överallt och hela tiden vimlar det av fans. Ute på de stockholmska gatorna, i skolan, i hemmet, ja, överallt stöter jag på dem: fans som gråter blod rakt ur hjärtat, kvidandes, klängandes längs mina arma armar: Sssnä..lla!!! Ni..ni...n..i... må-ååste.. uppd-d-atera!

Tre djupa andetag fans. Andas i fyrkant. In -ut -in -ut. Det finns längre inget att frukta. Redaktionen lever. Redaktionen bloggar åter. Just trust Olga, and it'll all be just fine...

Trygghetens guardian nummer ett.

Amanda! Självklart skall du få dig ett eget inlägg. Men först måste vi på redaktionen få klarhet i vilket av alla våra Amandafans du är? Som du förstår har vi en uppsjö av er.

Bisse

Ljus i tunneln

I tunga tider kanske denna Hasselhoffiska bild kan inspirera. Om inte, var god uppsök läkare.



Bisse

Fallbeskrivning, Korven

För att öka ytterligare i populäritet har vi på bloggen börjat hänge oss åt beställningsjobb. Olga har en yngre syster, som just precis i denna stund krävde ett egoinlägg på ilandsbloggen. Hon tryckte på alla de rätta knapparna för att Olga inte skulle kunna försvara att inte blogga om sin petite seur. Så här har vi det, inlägget om miniOlga.

Moa föddes i Sumpan norr om huvudstaden, och har sedan dag ett i livet sett upp något ofantligt till sin äldre syster.

Folk säger att vi inte är lika, men jag förstår inte vad de fått det ifrån.

Moa har alltid valt sin egen väg. En helt annan än den Emma valt. Konstant. Yttrar jag begreppet Globala Gymnasiet avlider Moa några gånger i skrattattacker, och säger att Sopsorterarskolan heter den faktiskt. Själv skulle hon aldrig vanära sina nagellackade, parfymdoftande och klackskobeklädda fötter med att tvingas vandra genom den skolans korridorer.

Men trots olikheterna tycker Emma om sin syster. Så pass att hon en gång i tiden brukade hänge sig åt att rita porträtt av den lilla ungen.

Moa och Emma är som sagt lite olika. Men sunt är väl det. Ibland har Moa gått inför att omvända Emma, få över henne på sin sida. Och se så bra hon lyckats mellan varven.



Moa ger ofta uttryck för ett slags hatkärlek inför det mesta här i livet.



Moa är förresten väldigt kort, vilket tydligt syns här i kontrast till genomsnittslånga Olga.



Som ni alla ser är Moa en fin tjej helt enkelt. Just nu går hon utbildar hon sig till bagare på Enskedegård och försörjer hela släkten med gratiskakor, kollar på fyrflätningsfilmer av bullängder i skolan och måste därav ha det allmänt gött.

Sådärja. Det var Moa det. Antagligen så rörd över all denna offentliga uppmärksamhet som följer efter att ha blivit uppmärksammad här på ilandsbloggen, att hon inte kan sova ordentligt i natt. Vill du också bli älskad offentligt på detta vis? Vi skriver om alla vi gillar, och ännu hellre om dem vi inte gillar. Hör av dig.

Bisse

Det mytomspunna redaktionsbegreppet

Tidigare idag gav ett viss fan vid namn Hanna (vi vet dock ej vilken Hanna, då vi naturligt nog har drösvis med fans av det namnet) uttryck för en frustrerande oförståelse kring redaktionsbegreppet. Vi ilandsbloggare är som sagt måna om våra fans hälsa, och ser helst inte att någon utav er går totalt in i väggen på grund av en inre stress utlöst av ilandsbloggsoklarheter.

Därav skall här och nu ske en begreppsutredning, allt för att få er fans att återigen se ljuset i ilandstunneln.

Den ursprungliga Redaktionen består av Martina - även kallad La Toute Petite Martinique, Petite eller Martinique, samt Emma - även kallad Olga, EmmaOlga, Olg och i extrema fall även DampOlg/DampOlga. Tillsammans utgör dessa två redaktionen för ilandsbloggen.

Ilandsbloggens redaktion.

Som ni fans är medvetna om figurerar även en tredje personlighet här på bloggen; Erik - som själv kallar sig kallas för Daande, men i allmän folkmun redaktionens skadeglada trackasserier går under benämningarna Erk, Erkie, Perkie, Erkan eller Perkan. Denna tredje bloggares inträde i redaktionen har länge varit omtvistat, men än så länge befinner han sig utanför den bloggiska redaktionsgemenskapens härlighet med allt vad den inkluderar av Hasselhoffanatism, frankofonism, joggingentusiasm och revolutionäritet i allmänhet. Daande - det extraordinära inslaget på bloggen.

Daande.

(Var vänlig observera att vilken bild som än publiceras på Daande i detta ögonblick, är risken överhängande att han själv går in och hårdretuscherar/raderar den i efterhand, så passa på att titta noga medan bilden ännu finns kvar i sitt originaltillstånd.) Uppdatering: Text och bild noggrant retuscherad av Daande.

Så, det var bloggen det. Men, kära fans, det finns en annan, un autre, redaktion. Den för Globalas skoltidning Sauron. Där ingår alla ilandsbloggarna, inklusive ytterligare karismatiska människor, såsom Zagros, Alexandra och Jenny.

Sådärja, alla frågetecken utjämnade med marken. Föhoppningsvis kan du sova gott i natt, Hanna.

Bisses

The DampKamp continues

Fans fans fans. Olga och Daande konverserar i nätetern och fastslår, gång på gång, att bloggstatistiken ser äckligt bra ut. Vi är så tacksamma att sommaren, och era iinternetinaktiva liv, nu äntligen är över.

Martinique tog sig i morse friheten att dra en massa förhastade slutsatser om den torsdag som idag gick oss alla till mötes. Olga rynkade djup på pannan när hon tog del av de mirakulöst grova faktafel Petite tagit sig friheten att delge er.

1. Olga gick inte upp sju, hon gick upp tjugo i tio.
2. Daande var inte i skolan. Han gick troligtvis aldrig upp.
3. Min dag blev visserligen värdelös, men värdelösheten tog helt andra dimensioner än förutspått.

Min stora opeppness inför uppgifter som inte känns TopNotchSkräddarsyddaEfterMigMigMig har inte riktigt velat lägga sig än. Jag jobbar ännu på avlovifiering och nedtonade dampkramper.

Olga, caught in a daily damp moment.

Sauronarbetet fortsätter, kära globalafans. Mycket fokus läggs på bylinebilderna, och tro mig, vaxdocketrenden kommer vara ett faktum när första numret ligger ute i korridorerna.

Bisse comme bisse, mais, une vie, pas come une autre vie

Feber & Sauron

Daande har hakat på senaste globala trenden - feber. Efter konstens alla regler har han alltså idag stannat hemma och haft outhärdligt tråkigt. Ta den, Martinique. Daande är också hemma.

Hur som helst, istället för att fortsätta bajsblogga presenterar Daande utan vidare skitsnack en exklusiv förtitt på nya SAURON - första nummret av den numera Ilandsägda globala skoltidningen! Se och njut. På grund av copyrightsjäl (yeah right) är vissa delar censurerade.

Sauron - Kommande nummer.

Produktivitetsrenässans

Å det högsta och mest vördnadsfyllda ärade fans. This is Olga speaking. Jag sitter nu i bostaden där jag för tillfället är huserad, och bloggarbloggarbloggar. Redaktionen och Herr Daande har en plan: kvalitét i kombination med kvantitet. Vi vet att ni är hängivna läsare, och står inte ut med tanken att ni maniskt tar till självdestruktiva beteenden varje gång ni får upp startsidan på datorn - ilandsbloggen - och möts av en ej uppdaterad sida.

Bättringen är inte bara på väg, den är faktiskt redan kommen.

Idag är en duktig dag. Emma är, trots inre slitningar, inte ute och ränner. Sömnlöst folk ska inte ränna. Sömnlöst folk ska blogga.

En mycket kärleksfull redaktion.

Tre skoldagar har förflutit, och inre dampstrider har förts i mitt bröst. Jag måste på fullaste allvar lägga ned de attitydsproblem jag tycks ha dragit på mig, för det är ett faktum; att lärarna bestämmer vad jag ska göra med min tid och hjärna i skolsammanhang är inte ett uttryck för respektlöshet, det är ingen personlig kränkning, det hör till den förbannade jävla ordningen.

(PS! Ni fans som föredrar denna blogspotsida, rekommenderas att återuppta läsningen på ilandsbloggen.blogg.se, det av våra två publiceringsforum som i dagsläget ser ut att ha bäst framtidsprognos.)

Bisses som fan

Håfagert 2.0

Fans, ni minns säkert den hårfagra turen till Järfälla i juni månad. I måndags var det dags igen. Daandes frisyr har levt livet sommaren lång. I tre veckor låg han nonstop och hetsblekte den på Franska Rivierans stränder. Under två veckors tid (festival tätt följt av UpperSwedenVisit) förvägrade han den schampoo. Och så har den, TheDaandeHairCut, blivit utsatt för dagligt överbruk av vax. Naturen tog ut sin rätt, det rödlätta fluffet kom tillbaka. Olga och Martinique slängde sig på Kungsängenpendeln med kam och amoniak i högsta hugg.

Frisör Martinique var minst sagt skärrad när åsynen av Daandes kalufs mötte henne i dörren till Järfällahuset.

Redaktionen tappade dock inte modet. Det skulle bli ett tufft jobb att styra upp vad som pågick på Daandes hjässa, men Olga och Martinique drog på sig färgningshandskarna och gick till attack.

Olga - rättvis men hård hårfrisörska. "Daande, det här håller inte längre."

Daande uppskattade självklart frisörskornas professionella treatment. MEN, out of the God damn cold blue nothing, började han surmumla om hur mycket lyxigare det är på hårsalongen Tony and Guy inne i huvudstaden. Olga och Martinique gav svar på tal. Champangen korkades upp, ett glasfat med brownies de luxe placerades framför klienten, och vad som skulle kunna ha sett ut som en helt vanlig hårfärgningscermoni, förvandlades till ett livs levande Garden Partey.

När blomkrukorna välte satte Daande stopp för parteyt. Återgång till arbetet, slingor applicerades på tidigare nämnda hjässa.



Arbete börjar lida mot sitt slut, och vem dyker upp och förgyller ögonblicket för oss alla om inte The One And Only, Anette Lydén? Vilket fantastiskt avslut på en hårsession.



Klient Daande var så nöjd med resultatet, att han tyckte att även Olga skulle unnas en treatment à la slingning. Självklart med resterna från hans egen färg. Men WitheTrashOlga klagade inte, utan tackade och tog emot allt vad gratis som erbjöds.

Daande, rörd till tårar över resultatet.



Olga, så jävla fetnöjd. Observera "fetslingan" till vänster.

Ännu ett lyckat projekt slutfört av Redaktionen. Behöver du en ny frisyr, just give us a call. Tänk inte Tony and Guy, tänk Olga and Martinique.

Bisses de la Redactionne reactionnaire