The DampKamp continues

Fans fans fans. Olga och Daande konverserar i nätetern och fastslår, gång på gång, att bloggstatistiken ser äckligt bra ut. Vi är så tacksamma att sommaren, och era iinternetinaktiva liv, nu äntligen är över.

Martinique tog sig i morse friheten att dra en massa förhastade slutsatser om den torsdag som idag gick oss alla till mötes. Olga rynkade djup på pannan när hon tog del av de mirakulöst grova faktafel Petite tagit sig friheten att delge er.

1. Olga gick inte upp sju, hon gick upp tjugo i tio.
2. Daande var inte i skolan. Han gick troligtvis aldrig upp.
3. Min dag blev visserligen värdelös, men värdelösheten tog helt andra dimensioner än förutspått.

Min stora opeppness inför uppgifter som inte känns TopNotchSkräddarsyddaEfterMigMigMig har inte riktigt velat lägga sig än. Jag jobbar ännu på avlovifiering och nedtonade dampkramper.

Olga, caught in a daily damp moment.

Sauronarbetet fortsätter, kära globalafans. Mycket fokus läggs på bylinebilderna, och tro mig, vaxdocketrenden kommer vara ett faktum när första numret ligger ute i korridorerna.

Bisse comme bisse, mais, une vie, pas come une autre vie

Feber & Sauron

Daande har hakat på senaste globala trenden - feber. Efter konstens alla regler har han alltså idag stannat hemma och haft outhärdligt tråkigt. Ta den, Martinique. Daande är också hemma.

Hur som helst, istället för att fortsätta bajsblogga presenterar Daande utan vidare skitsnack en exklusiv förtitt på nya SAURON - första nummret av den numera Ilandsägda globala skoltidningen! Se och njut. På grund av copyrightsjäl (yeah right) är vissa delar censurerade.

Sauron - Kommande nummer.

Torsdag

Jag, Martinique, jämför hur denna torsdag utformas:

Martinique: Fortsatt sjuk, vaknade runt elva och funderar på att se på film.
Olga och Daande: Tillbringar vad som förutspåtts bli en värdelös dag i skolan. Båda vaknade säkerligen kring klockan sju i morse.

Martinique slutsats: lucky me, pauvre Olga och Daande. tihi.

Vidare förgylls min dag av min vän Kungis, kodnamn Lars-Kenet. Lars-Kenet ska efter sin skoldag anlända till min bostad så att vi emsemble kan försätta oss i en process av kladdkaksbakning. Dessa kladdkakor ska sedan förtäras under innebandylagets grillkväll, som jag hellre föredrar att kalla Poolparty, på fredag.

Lars-Kenet och Martinique en dag på Ramundberget

Så not to worry fans. Jag är sjuk, men jag SO överlever.

Bisses fans

All makt åt Tengil, vår befriare

Produktivitetsrenässans

Å det högsta och mest vördnadsfyllda ärade fans. This is Olga speaking. Jag sitter nu i bostaden där jag för tillfället är huserad, och bloggarbloggarbloggar. Redaktionen och Herr Daande har en plan: kvalitét i kombination med kvantitet. Vi vet att ni är hängivna läsare, och står inte ut med tanken att ni maniskt tar till självdestruktiva beteenden varje gång ni får upp startsidan på datorn - ilandsbloggen - och möts av en ej uppdaterad sida.

Bättringen är inte bara på väg, den är faktiskt redan kommen.

Idag är en duktig dag. Emma är, trots inre slitningar, inte ute och ränner. Sömnlöst folk ska inte ränna. Sömnlöst folk ska blogga.

En mycket kärleksfull redaktion.

Tre skoldagar har förflutit, och inre dampstrider har förts i mitt bröst. Jag måste på fullaste allvar lägga ned de attitydsproblem jag tycks ha dragit på mig, för det är ett faktum; att lärarna bestämmer vad jag ska göra med min tid och hjärna i skolsammanhang är inte ett uttryck för respektlöshet, det är ingen personlig kränkning, det hör till den förbannade jävla ordningen.

(PS! Ni fans som föredrar denna blogspotsida, rekommenderas att återuppta läsningen på ilandsbloggen.blogg.se, det av våra två publiceringsforum som i dagsläget ser ut att ha bäst framtidsprognos.)

Bisses som fan

malade

Klockan är 14:14. En slängkyss har avfyrats mot datorskärmens digitala klocka. Ändå är inte allt i sin ordning. Fallet är detta; det är inte datorn i skolan som jag, dvs Martinique, distanskysser. Det är datorn hemma. Jag är alltså hemma, på grund av sjukdom.

Martinique lider av feber. Eller, själva lidandet kan ses som en smärre överdrift, men att febern har drabbat mig är en sanning. Sant är även att jag är trött, har sett "Djävulen bär Prada" (den är rolig, och härmed är även detta inlägg ett bidrag i kulturbloggandet som bedrivs här på ilandsbloggen), och ska inom en snar framtid masa mig tillbaka till soffan för att läsa samt glo på mer film.

Jag vill meddela att det trots allt känns tryggt att vara hemma. Olga och Erkan studerar i skolan och har lovat att berätta allt värt att veta för mig, jag är också väl medveten om att de planerar att toppa dagen med Afrikaprojekt. Dessa faktum driver mig till vansinnigt skadeglatt njutande.

Appropå skola så har även Martinas syster Amanda börjat på globala. Håll utkik efter denna filur.

Au revoir tous les fans. Go to school

Bajsinlägg

Kära fans.

Redaktionen har påpekat för Daande hur viktigt det är med kontinuerliga ansträngningar för att publicera (bajs-)inlägg så att Ilandsbloggen inte tappar läsare. Daande lyder.

Idag fick Daande ett mycket uppskattat mail från Tidningen Hennes. Hennes undrade om Daande var tillräckligt snygg när han skulle föda. Mycket omtänksamt av tidningen att kontrollera detta, men read this bitches: Daande är aldrig "tillräckligt snygg", Daande är alltid snyggast.
Hög i-landsfaktor på det mailet förresten. Nog snygg när man föder? Wtf?

Förresten. Britney är så jävla på g, kolla själva bara:

C'est trés bien. Et c'est Daande, bitch.

Håfagert 2.0

Fans, ni minns säkert den hårfagra turen till Järfälla i juni månad. I måndags var det dags igen. Daandes frisyr har levt livet sommaren lång. I tre veckor låg han nonstop och hetsblekte den på Franska Rivierans stränder. Under två veckors tid (festival tätt följt av UpperSwedenVisit) förvägrade han den schampoo. Och så har den, TheDaandeHairCut, blivit utsatt för dagligt överbruk av vax. Naturen tog ut sin rätt, det rödlätta fluffet kom tillbaka. Olga och Martinique slängde sig på Kungsängenpendeln med kam och amoniak i högsta hugg.

Frisör Martinique var minst sagt skärrad när åsynen av Daandes kalufs mötte henne i dörren till Järfällahuset.

Redaktionen tappade dock inte modet. Det skulle bli ett tufft jobb att styra upp vad som pågick på Daandes hjässa, men Olga och Martinique drog på sig färgningshandskarna och gick till attack.

Olga - rättvis men hård hårfrisörska. "Daande, det här håller inte längre."

Daande uppskattade självklart frisörskornas professionella treatment. MEN, out of the God damn cold blue nothing, började han surmumla om hur mycket lyxigare det är på hårsalongen Tony and Guy inne i huvudstaden. Olga och Martinique gav svar på tal. Champangen korkades upp, ett glasfat med brownies de luxe placerades framför klienten, och vad som skulle kunna ha sett ut som en helt vanlig hårfärgningscermoni, förvandlades till ett livs levande Garden Partey.

När blomkrukorna välte satte Daande stopp för parteyt. Återgång till arbetet, slingor applicerades på tidigare nämnda hjässa.



Arbete börjar lida mot sitt slut, och vem dyker upp och förgyller ögonblicket för oss alla om inte The One And Only, Anette Lydén? Vilket fantastiskt avslut på en hårsession.



Klient Daande var så nöjd med resultatet, att han tyckte att även Olga skulle unnas en treatment à la slingning. Självklart med resterna från hans egen färg. Men WitheTrashOlga klagade inte, utan tackade och tog emot allt vad gratis som erbjöds.

Daande, rörd till tårar över resultatet.



Olga, så jävla fetnöjd. Observera "fetslingan" till vänster.

Ännu ett lyckat projekt slutfört av Redaktionen. Behöver du en ny frisyr, just give us a call. Tänk inte Tony and Guy, tänk Olga and Martinique.

Bisses de la Redactionne reactionnaire